Ökat antal kvotflyktingar i vården

Sedan 2018 tar svenska kommuner emot ett ökat antal kvotflyktingar. Många av dem har stort vård- och omsorgsbehov, kanske till och med akutsjukvård.

Regeringen har sedan tidigare beslutat att Sverige ska ta emot 5000 kvotflyktingar i år. Nu har Migrationsverket - i samråd med UNHCR, regeringen och andra samverkanspartners - bestämt hur årets flyktingkvot ska fördelas: Flyktingar från Nord- och Östafrika, men också Syrien, står för merparten av platserna.

Vilken rätt till vård har kvotflyktingar?

Det kan vara svårt för vårdpersonal att veta vilken slags vård dessa flyktingar har tillgång till eller hur man fakturerar någon som inte har ett fullständigt personnummer.

För att få subventionerad sjukvård behöver man vara folkbokförd och ha ett personnummer. Det kan dock ta flera månader - därför har Stockholms läns landsting beslutat att mottagna kvotflyktingar ska få vård på samma villkor som folkbokförda fram till folkbokföringsdagen. Det betyder att patienten betalar vanlig taxa och får en stämpel i högkostnadskortet.

Registreras med särskild kod

Däremot registeras patienten inte på vanligt sätt, utan med en speciell kod fram till folkbokföringsdagen. Via koden kan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) ersätta vårdgivarna för utförd vård och samtidigt få en samlad bild av kostnaderna under denna period. Det här innebär också att HSF snabbare kan skicka in ansökningar om ersättning för dessa patienter till Migrationsverket.

När en kvotflykting sedan folkbokförts gäller samma rutiner för registrering och fakturering av vården som övriga patienter.

I oktober har vi en utildning om just kvotflyktingar - "Erfarenheter, lärdomar och behov av samverkan i mottagandet av kvotflyktingar”. Håll utkik på webben längre fram i vår för en närmare presentation.