Psykos

Flera internationella och svenska forskningsstudier pekar på en ökad risk för personer med invandrarbakgrund att insjukna i psykos. Risken tycks vara särskilt stor för flyktingar. Faktorer som har föreslagits som delförklaringar är trauman, separationer från familj, diskriminering, att sociala förväntningar på flytten till ett nytt land inte infriats. Forskning tyder på att personer med migrationsbakgrund söker vård för psykos senare och får annan vård än inhemskt födda patienter. Det finns också en risk för felbedömning och överdiagnostik av psykos hos personer med annan kulturell bakgrund än klinikern.

 

Kulturella aspekter av psykosdiagnostik

Skillnader i syn på självständighet och beroende, könsroller, aktivitet vid sjukdom och i olika åldrar kan vara betydelsefulla att ta hänsyn till i rehabilitering. 

Hinder för att söka hjälp

Stigma om psykisk sjukdom, icke-medicinska förklaringar av psykisk ohälsa, okunskap om eller negativa erfarenheter av vård kan leda till att patienten inte söker hjälp i vården. Hälsokommunikatörer på Transkulturellt Centrum arbetar för att vägleda nyanlända att hitta rätt i vården.

Familjearbete

Familjen är en viktig resurs när någon insjuknar i psykos men det kan finnas hinder för delaktigheten om familjen har en annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att kunna föra en dialog med familjen kring frågor som sekretess, vem som får information om sjukdom, behov av boendestöd och särskilda boenden.