Vård som inte kan anstå - vilken rätt till vård har asylsökande och papperslösa?

• Vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd. Vård för att undvika mer omfattande vård och behandling.

• Vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård).

• Preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och mödrahälsovård

• Läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner.

• Smittskyddsinsatser.

• Hjälpmedel vid funktionshinder, sjukresor i samband med vårdtillfället samt tolk. För hjälpmedel som glasögon och hörapparater finns information på Vårdgivarguiden

De allra flesta har också rätt till kostnadsfria mediciner enligt subventionerad lista, avgiftsfri tandvård och tillgång till hjälpmedel. Den dag patienten fyller 18 år räknas hen som vuxen.

• Varje enskild patient har rätt till medicinsk och odontologisk (munhälsa) bedömning och får inte hindras av vårdinstansens kassa eller reception, och heller inte via remisser som avvisar utan individuell bedömning.

• Asylsökande patienter identifierar sig med ett LMA-kort eller intyg från Migrationsverket – asylkvitto – som visar att asylansökan är inlämnad. Kvittot får inte vara äldre än 14 dagar. Efter avslag har patienten inte längre ett LMA-kort (alternativt har ett kort som löpt ut). Papperslösa kan enbart meddela sin status med ord, vilket ska accepteras av vårdpersonal utan att ifrågasättas. För patienter som inte kan styrka sin status ska en 
  journal med reservnummer upprättas.

• Viktigt att tänka på i sammanhanget - som legitimerad personal tillkommer ansvar för den egna bedömningen i ett patientärende och av rätten till vård. Det betyder att det inte går att skjuta ansvaret på någon annan, vid till exempel upptäckt av missförhållanden ingår skyldighet att ta detta vidare. För undersköterskor och tandsköterskor råder inte samma ansvarsgrad.

• Region Stockholms patientavgifter för vuxna asylsökande och papperslösa:

• Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) och patientlagen (PL 2014:821) reglerar patientens rättigheter och säkerhet.

• Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) reglerar socialtjänstens arbete och insatser.

• Förvaltningslagen (2017:900) reglerar sekretess och rätten till tolk för personal och patient.

• Asylsökande och papperslösa (utan giltiga tillstånd att vistas i Sverige) har särlagstiftad rätt till vård bland annat genom lagen om hälso- och sjukvård för asylsökande (2008:344) och lagen om hälso- och sjukvård för vissa personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd (2013:407).

• Lagen om mottagande av asylsökande - LMA (1994:137) fastslår att staten finansierar vård för asylsökande, medan respektive region finansierar papperslösas vård. Oavsett vem som står för finansieringen är det viktigt att påminna om att vårdpersonalen i egenskap av sin yrkesroll också är myndighetspersoner. Med det följer ett lagstadgat ansvar, som att till exempel erbjuda tolk - något både patient och personal har rätt till. 

Först tillämpas människovärdesprincipen som fastslår alla människors lika värde och rätt till sjukvård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Därefter följer behovs- och solidaritetsprincipen - vårdens resurser bör fördelas efter behov - och sedan kostnadseffektivitetsprincipen. Enligt den sistnämnda bör det finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder.

Rangordningen betyder att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går för kostnadseffektivitetsprincipen. Det innebär bland annat att svåra sjukdomar går före lindrigare även om de svåraste tillstånden kostar väsentligt mycket mer.

Viktigt att påminna om är också att all vård ska ges enligt vetenskap och beprövad erfarenhet (säger patientlagen och patientsäkerhetslagen) och på likvärdiga grunder, oavsett patientens juridiska status. Om patienten nekas vård ska denna bedömning motiveras i journalen.

Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och gäller, liksom övriga mänskliga rättigheter, alla personer som vistas inom ett lands geografiska område oberoende av migrationsstatus och eller medborgarskap. Detta (tillsammans med vårt medlemskap i EU) innebär att vi, inom vård, omsorg och tandvård, har ett ansvar för människors hälsa och deras tillgänglighet till vård.

Rapporten tillkom efter att läkare bett Smer om vägledning i etiskt svåra situationer, som osäkerhet kring förutsättningarna till nödvändig eftervård för patienter som riskerar utvisning. Rapportens fokus är organtransplantation men även andra behandlingar berörs.