Tortyrskadade patienter

Koden hjälper också andra vårdgivare som kan förbereda sig inför mötet med dessa patienter. Dessutom ger den vårdens beställare ett bättre underlag att planera vårdkedjan för patientgruppen.

Kod Y07.3 

Koden Y07.3 – ”Misshandel utövad av myndighet”– är en orsakskod du använder som tilläggskod i ICD-10 för patienter vars tortyrskador är direkt orsak till vårdbesöket. 

Det kan vara tortyröverlevare som söker vård för PTSD eller smärta som orsakats helt eller delvis av tortyrupplevelsen. Du kan använda Y07.3 oavsett huvudkod. Om patientens ohälsa kodas enligt kapitel 19, "Skador, förgiftning och vissa andra följder av yttre orsaker", bör alltid en kod från kapitel 20, i det här fallet Y07.3, användas enligt Socialstyrelsen. Ibland kan övriga Y07 passa din patients berättelse bättre, som när du saknar information om misshandelns syfte eller förövare.

Kod Z65.4

Även om din patient inte söker vård för skador som en direkt följd av tortyr, kan informationen om att hen varit utsatt ändå vara viktig att uppmärksamma/notera. Då använder du koden Z65.4 – ”Offer för brott och terrorism” – där exemplet i ICD är just tortyroffer. Z-koden hittar du i kapitel 21 i ICD-SE-10, som innehåller koder att användas ”när ett förhållande eller problem har betydelse för en persons hälsotillstånd men inte kan anses vara en aktuell sjukdom eller skada”.

Z-koden fyller flera syften

Z-koden passar exempelvis vid hälsoundersökningar där vårdkontakten inte beror på tortyrupplevelsen men denna tilläggsinformation bör finnas i journalen. Då uppmärksammas annan vårdpersonal på omständigheterna och kan anpassa sitt bemötande – kanske behöver patienten akut vård och ambulans men blir skräckslagen av att läggas på bår eller om det krävs tvångsåtgärder inom slutenvården.

Att det finns en Z-kod kan även vara relevant i vardagliga situationer, som i en bedömningssituation där fråga-svar-sekvenser påminner om förhör eller när patienter som blivit tvångsmedicineratde under tortyr nu inte följer sin farmakologiska behandling.

Först och främst är det vårdens ansvar att göra en bra utredning. Denna dokumentation är en förutsättning för att patienten ska få god vård och rehabilitering. Kroppsliga och psykologiska skador är båda lika viktiga att dokumentera och behandla, vilket tydliggörs i FN:s protokoll om att dokumentera skador.

De som utsatts för tortyr har också rätt att söka upprättelse. En medicinsk och psykologisk utredning är en del av det. Upprättelse kan också vara en viktig del i traumatiserade torterades psykologiska behandling.

Att ”göra sannolikt” betyder enligt Europadomstolen att asylsökande uppsöker en vårdcentral som dokumenterar skadorna. Allmänläkaren på vårdcentralen förutsätts inte vara expert på tortyrskador utan ska bara dokumentera det hen ser, på liknande sätt som när en misshandlad person kommer in på akuten.

Om Migrationsverket inte anser att vårdcentralens undersökning räcker för att göra tidigare tortyr sannolik ansvarar myndigheten, enligt EU:s Asylprocedursdirektiv, för en expertutredning av skadorna. Utredningen ska utföras och bekostas av allmänna medel. I dagligt tal kallas den för IP-utredning efter FN:s internationella standard för tortyrskadedokumentation, det vill säga Istanbulprotokollet.

Istanbulprotokollet slår fast att ett av syftena med medicinsk dokumentation av tortyrskador är att stärka tortyröverlevares rätt till asyl. Här tydliggörs även  vårdpersonalens ansvar att, inte bara dokumentera och ge vård, utan också stötta patientgruppen och sina vårdkollegor som utför samma arbete.

På senare tid har vårdens roll i asylprocessen blivit än viktigare. Enligt en ny dom i EU-domstolen, MP versus Storbritannien, får asylsökande som utsatts för tortyr inte utvisas utan att hemlandet garanterar att de får vård för tortyrskadorna. Det gäller även vid psykologiska skador och suicidrisk.

Att möta tortyröverlevare kan vara en tuff upplevelse. Då är det viktigt att ha i åtanke att sjukvårdens stöd och behandling bidrar till att reducera tortyrens konsekvenser för patienten.

• För dig som är specialist i allmänmedicin finns rekommendationer och stöd för din handläggning av patienter med tortyrskador på SLL:s webbplats Viss. Använd gärna en medicinsk linjal och fotografera ärr och skador. Linjalen beställer du kostnadsfritt från oss.

• När patienten önskar ett intyg, exempelvis till Migrationsverket, skriver du det utifrån en vanlig dokumentation av patientens synliga kroppsliga skador, tillsammans med hens berättelse och psykiska symtom. Om du bedömer att berättelse och symtom stämmer överens noterar du det i intyget. Karl Gårdfeldt, ST-läkare i allmänmedicin, ger råd om hur du går tillväga i fyra korta filmer

• Hjälpa patienten vidare till behandling – till exempel smärtrehabilitering, urologi och traumabehandling.

• Visa vänlighet och tålamod – torterade patienter har skadats av medmänniskor och har anledning att inte känna tillit.

• Vill du ha konsultation, utbildning eller handledning kring tortyrskadade patienter? Kontakta Frida Johansson Metso – vårt stöd är kostnadsfritt.