Barn och migration

Här får du bland annat veta mer om rätten till vård för asylsökande och papperslösa under 18 år, deras tillgång till utbildning och vad som gäller för ensamkommande barn.

Så ser tillgången till vård ut

Asylsökande och papperslösa barn har samma rätt till vård och tandvård som folkbokförda barn under 18 år.

Barnhälsovård

Asylsökande barn (0–6 år) erbjuds bvc-kontakt och uppföljning enligt det regionala barnhälsovårdsprogrammet. Vi på Transkulturellt Centrum förmedlar  dessa barns kontaktuppgifter till barnavårdscentralerna (bvc) som då kan kalla barnen och deras vårdnadshavare. 

Förutom svenska finns kallelsen på fjorton språk. Välkomstbrev till nyanlända familjer (kunskapsstodforvardgivare.se).

Stöd för vårdgivare: Barn som nyligen kommit till Region Stockholm (kunskapsstodforvardgivare.se).

Checklista för BVC: Barn som nyligen kommit till Region Stockholm (kunskapsstodforvardgivare.se).

Hälsoundersökning 

Barn och unga, upp till 18 år, som har rätt hälsoundersökning kallas med sin (eventuella) övriga familj till någon av de vårdcentraler som utför den. Hälsoundersökningen består av ett samtal där kroppsundersökning ingår vid behov. Den är gratis och frivillig.

Till hälsoundersökning kallas:

  • Asylsökande
  • Anhöriga till en tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd
  • Kvotflyktingar
  • Barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa)

Mer om hälsoundersökningar för asylsökande och vissa andra migranter (vardgivarguiden.se).

Hälsobesök i skolan

Elever i grundskolan och gymnasiet erbjuds hälsobesök hos elevhälsans medicinska insats (EMI), där skolsköterskan i samråd med skolläkaren kan identifiera de nyanländas eventuella problem eller symtom. Det kan exempelvis handla om behov av särskilt stöd i skolan eller remittera eleven vidare.

Se en informationsfilm om hälsobesök i skolan (uppdragpsykiskhalsa.se) på fem olika språk (cirka 12. 08 minuter).

Frikod Ung - provtagning av nyanlända barn

Anhöriginvandrade barn under 18 år som inte har rätt till hälsoundersökningen ovan (det vill säga inte är asylsökande, kvotflykting eller papperslös) och som kommer från ett land med högre risk för vissa sjukdomar ska erbjudas provtagning enligt Region Stockholms riktlinjer. Elevhälsans medicinska insats och barnavårdscentralen remitterar dessa barn till en vårdcentral för att ta prover.

Provtagning av nyanlända barn 0-18 år (Frikod Ung) (vardgivarguiden.se).

Psykisk ohälsa 

Migration eller flykt medför ofta stora påfrestningar för barn och unga. Svåra upplevelser som krig, naturkatastrofer, separation från familj och vänner ökar risken för psykisk ohälsa.

Barn 0-5 år

Sex psykologenheter, så kallade Malinamottagningar, (vardgivarguiden.se) tar emot barn och blivande föräldrar med mild till måttlig psykisk ohälsa. Patienter får kontakt med en Malinamottagning för stöd i ett tidigt skede via sin mödravårds- eller barnavårdscentral.

Barn och unga 6–17 år

Primärvården, med ett helhetsansvar för den fysiska och psykiska hälsan hos personer mellan 6–17 år, tar emot de som har symtom på psykisk ohälsa.

Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa (kunskapsstodforvardgivare.se)

Psykisk ohälsa hos barn

Ensamkommande barn

Barn (inte 18 år fyllda) som kommit till Sverige utan någon förälder eller annan vuxen i deras ställe kan ha särskilda behov. Förutom separationen från närstående har de ofta andra traumatiska erfarenheter från hemlandet eller flykten.

Personal som möter ensamkommande i exempelvis vården, skolan, socialtjänsten och boenden behöver vara uppmärksam på barnens fysiska och psykiska hälsa samt tandhälsa. Detsamma gäller deras eventuella utsatthet för barnäktenskap, människohandel och exploatering. En fungerande samverkan mellan olika myndigheter minskar risken att ensamkommande barn försvinner i sådana miljöer. '

Mer om ensamkommande barn (Länsstyrelsen).

Mottagande av asylsökande ensamkommande barn (Migrationsverket).

Rätt till god man

Barn som saknar föräldrar eller annan vårdnadshavare har rätt till en god man. Hen, med samma juridiska ansvar som en förälder, ska bland annat säkerställa att barnet får god omvårdnad och trygghet.

Barnets boende

Ensamkommande barn och unga kan bli placerade i familjehem eller annat boende som passar deras behov. Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt om boendealternativen, vilken ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad.

Hälsoundersökning efter placeringen

Placerade barn och unga ska erbjudas två hälsoundersökningar.

  • Kommunens socialnämnd ger en vårdcentral i uppdrag att erbjuda barnet  eller den unga (18-20 år) hälsoundersökning. Socialnämnden kan också behöva ge tandvården motsvarande uppdrag.
  • Ensamkommande som är asylsökande, kvotflyktingar eller papperslösa erbjuds även en hälsoundersökning via Regionen.

Handbok för socialtjänsten: Ensamkommande barn och unga  (pdf från Socialstyrelsen).

Alla nyanlända barn har rätt till utbildning

Att gå i skolan ger dem möjlighet till kunskap, utveckling, gemenskap och att bli sedd av andra vuxna.

Asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till utbildning i:

  • Förskola
  • Förskoleklass
  • Grundskola och grundsärskola
  • Specialskola
  • Sameskola
  • Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Papperslösa barn har samma rätt som ovan förutom förskola.

Mer om nyanlända barns rätt till utbildning (Skolverket).

Risk för hedersrelaterad brottslighet 

Barn som utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck mår ofta dåligt, bland annat på grund av en begränsad vardag. Socialstyrelsen har mer information för dig i hälso- och sjukvården som möter barn som kan vara utsatta för hedersförtyck (pdf).

På webbplatsen Hedersförtryck.se finns myndighetsgemensam vägledning med syfte att skydda barn och unga från hedersrelaterad brottlighet.

Origo Stockholm är ett resurscentrum för barn och unga samt personal som möter dem i sitt arbete. Centret drivs gemensamt av länets kommuner, Region Stockholm och Polisregion Stockholm.