Vård och andra rättigheter för personer som flytt kriget i Ukraina

3 mars 2022 aktiverade EU sitt massflyktsdirektiv, som låter ukrainska medborgare på flykt få omedelbart skydd och tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige och andra EU-länder. I oktober 2023 förlängde EU direktivet till 4 mars 2025, och i juni 2024 förlängdes det till 4 mars 2026. Ukrainska flyktingar i Sverige ansöker om förlängt skydd via Migrationsverket, som också har information för den ansöker för första gången. De som har vistats i Sverige i minst två år kan sedan 17 juni 2024 folkbokföra sig här (migrationsverket.se).

Rätt till vård 

Flyktingarna får ett uppehållstillståndskort (UT-kort) som gäller ett år enligt lagen om mottagandet av asylsökande (LMA). Lagen innebär bland annat att personer under 18 år har samma rätt till hälso-, sjuk-och tandvård som folkbokförda. De som fyllt 18 år ska erbjudas vård och tandvård som inte kan anstå samt mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Precis som asylsökande får de, oavsett ålder, ett reservnummer att använda i kontakten med vården. Den som efter två år väljer att folkbokföra sig i Sverige får ett svenskt personnummer och tillgång till socialförsäkringssystemet.

Om socialförsäkringen

Försäkringskassan, som hanterar många delar av socialförsäkringen, avgör om man har rätt till en viss ersättning. I ansökan om tillgång till socialförsäkringen ska en kopia på uppehålls- eller arbetstillstånd bifogas – i annat fall kontaktar Försäkringskassan Migrationsverket för dessa uppgifter.

Mer om social service och vad som ingår (informationsverige.se).

Sfi för ukrainska flyktingar

Sedan 1 juni 2023 kan ukrainska flyktingar bosatta i Stockholm stad ta del av sfi. De ansöker hos Stockholm stads vuxenutbildning via webben, alternativt ringer eller besöker receptionen. För göra ansökan behöver de ha sitt samordningsnummer från Skatteverket. Mer om sfi för ukrainare på vuxenutbildningens webbplats.

Massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar

För dessa flyktingars del ska vårdgivare, från 1 april 2022, utgå ifrån reglerna om rätt till hälso- och sjukvård baserat på personers status i landet.

De flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet och kan söka ett sådant uppehållstillstånd är:

1) Ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före 24 februari 2022.

2) Statslösa personer, och medborgare i andra tredjeländer än Ukraina, som uppbär internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före 24 februari 2022. De ska ha varit lagligen bosatta i Ukraina.

3) Familjemedlemmar till personer enligt punkt 1 och 2.

4) Ukrainska medborgare som befunnit sig i Sverige från och med 30 oktober 2021 (regeringen.se).

Vårdgivare ska hantera och registrera personer, med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, som asylsökande. Dessa kan även ansöka om asyl, och handläggs då som asylsökande i övrigt.

Personer som inte ansökte om förlängt uppehållstillstånd senast 4 mars men vill stanna kvar, måste göra en ny ansökan om skydd – samt boende och ekonomiskt stöd – enligt massflyktsdirektivet.

Personer som inte sökt tillstånd hos Migrationsverket (alltså asyl eller uppehållstillstånd via massflyktingsdirektivet) ska själva betala hälso- och sjukvård samt eventuella läkemedel.

Hälsoundersökning

De ukrainska flyktingarna erbjuds hälsoundersökning på någon av de åtta asylmottagningar som kallar asylsökande och massflyktingar. Mer information finns på Vårdgivarguiden.

För jämnare fördelning av boendeplatser 

Regeringen har gjort en lagändring för att mottagandet av personer som flytt från Ukraina till Sverige ska fördelas jämnare över landet. Den trädde i kraft 1 juli 2022 och innebär att Migrationsverket kan anvisa kommuner att ordna boende för personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Läs mer på Migrationsverkets webbplats.