Stort behov av kunskap kring PTSD och tortyrskador

Frida Johansson Metso är psykolog och ansvarig för kompetensutvecklingsprogrammet FET – Flykt, Exil och Trauma. Utbildningen är särskilt framtaget för Stockholmspsykiatrin och vänder sig till alla yrkesgrupper.  

– I samband med den stora tillströmningen av flyktingar 2015, förstod vi att det fanns ett stort behov av kunskap kring bemötande av patienter med flyktbakgrund, bland annat kring posttraumatisk stress (PTSD) och tortyrskador, berättar Frida.

Det är bakgrunden till FET som riktar sig till både vuxenpsykiatrin likväl som till barn- och ungdomspsykiatrin. Frida, som har mångårig erfarenhet av att arbeta kliniskt med just denna grupp fick uppdraget att vara projektledare för FET som tills vidare drivs i projektform.

- Flera medarbetare inom psykiatrin berättade att de inte var vana vid att behandla patienter som har denna typ av svåra trauman kopplade till krig, flykt och ibland tortyr. Att många av patienterna dessutom befinner sig i en osäker situation som asylsökande eller med tillfälliga uppehållstillstånd är ytterligare försvårande omständighet som kan vara behandlingsstörande.

Det som utmärker denna grupp, menar Frida, är att många av dem har varit med om så många, och dessutom så grova, trauman. 

Suzette Bone gästföreläsare

Vid spetsutbildningen den 16 november kommer den holländska psykologen Suzette Bone, att föreläsa om dissociation.

Suzette Bone är en av Europas främsta experter inom området. Hon är bland annat är medgrundare till European Society for Trauma and Dissociation (ESTD).

rbetsgruppen som tar fram innehåll i FET är samtliga klinker och möter just denna patientgrupp.
– På våra utbildningsdagar kommer flera yrkeskategorier inom psykiatrin men främst läkare, psykologer och specialistsjuksköterskor, berättar Frida.

Utbildningen är uppdelad i två segment; introduktionsutbildningar och spetsutbildningar. Introduktionsutbildningen är bred och vänder sig till alla yrkesgrupper inom psykiatrin. Spetsutbildningarna är betydligt mer nischade. Frida fortsätter:
 – Exempelvis kan spetsutbildningar handla om hur man kan bedöma och dokumentera tortyrskador eller hur man arbetar kliniskt med ensamkommande barn och olika former av traumaberarbetning för just denna flyktinggrupp. 

Hur närma sig patienten?

Frida berättar att många kursdeltagare vill känna sig säkrare i att kunna känna igen symptom på posttraumatisk stress och tortyrskador.

– En del av dessa patienter har symtom som man uppfattar som psykiatriska men som i själva verket är kroppsliga till följd av tortyr. Till exempel olika typer av nervskador och känselbortfall som tar sig olika uttryck.

Känna trygghet i sin kompetens

Frida menar att det i stora drag handlar om att man som kliniker ska fortsätta lita på sin kompetens och de metoder man använder – även när man möter denna grupp. 

– Det gäller också att komma ihåg att flyktingpatienter inom psykiatrin ska betraktas på samma sätt som andra psykiatripatienter. De kan ha andra problem som inte alls har något med deras flyktingstatus att göra. Om fler inom alla nivåer av psykiatrin känner sig trygga i att ta emot flyktingpatienter – skulle vi få både en bättre och snabbare vård.

På bilden: Frida Johansson Metso

Av Lucienne Fredriksson