Nytt faktablad: Ätstörningar, migration och kultur

Ätstörningar är förhållandevis vanligt hos personer med migrationsbakgrund, men de får ofta inte den vård de behöver. Hur påverkas inställningen till mat och ätande av migration? Hur kan vi bli bättre på att fånga upp dem som behöver stöd och behandling?

Tidigare antogs att ätstörningar huvudsakligen drabbar unga vita kvinnor från goda ekonomiska förhållanden. Idag vet vi att det är felaktigt och bygger på fördomar – ätstörningar kan drabba alla, oavsett bakgrund, etnicitet eller socioekonomiska förhållanden. 

Men trots att forskning visar liknande förekomst av ätstörningar inom olika etniska grupper, får personer med migrationsbakgrund fortfarande inte behandling i samma utsträckning. Det har kallats för en ”blind fläck” inom ätstörningsvården. Ett fåtal studier, främst från USA, har undersökt vilka barriärer som kan orsaka denna skillnad mellan vårdbehov och faktisk tillgång till vård.

Ätstörningssymptomens svårighetsgrad eller förekomsten av psykiatrisk samsjuklighet verkar inte skilja sig åt mellan grupperna, varför detta inte kan förklara mönstren. Den rimligaste förklaringen tycks istället vara sociokulturella faktorer:

• Kännedomen om när och var man söker vård kan variera.
• Att navigera och hitta rätt i hälso- och sjukvården kan vara extra svårt för personer som bott kortare tid i landet eller inte har svenska som modersmål.
• Stigma kopplat till olika sjukdomstillstånd kan också vara ett hinder, inte minst hos en föräldrageneration i ett kulturellt samanhang där man inte talar öppet om psykisk ohälsa.
• Stigman som spär på känslor av skam och ensamhet kan i sin tur bidra till ett begränsat hjälpsökande.

Vi paketerar en del av våra kunskaper i faktablad, att dela digitalt eller som utskrift – ladda ner det senaste: Ätstörningar, migration och kultur 

Se våra övriga faktablad

 

Publicerad 2024-10-18