Sjukvården måste bli bättre på tortyrskador
Tortyr förekommer i tre fjärdedelar av världens länder och många av dem som kommit som flyktingar till Sverige har drabbats. Ändå ställs mycket sällan frågor om en patient har upplevt tortyr och få i vården utbildas i att känna igen, dokumentera och behandla skadorna.
Det är till stor del sjukvårdens ansvar att uppfylla svenska statens åtagande gentemot tortyrkonventionen och dessa brottsoffer.
Det skriver Frida Metso Johansson, leg. psykolog på Transkulturellt Centrum, i en artikel i tidskriften AllmänMedicin.
Tortyrskador måste dokumenteras
En grundlig utredning och dokumentation är en förutsättning för en effektiv behandling för alla torterade, både somatiskt och psykologiskt. Det är dessutom livsviktigt för en asylsökande person på grund av det absoluta förbudet mot utvisning till tortyr. När en person kan göra det sannolikt - till exempel via medicinskt intyg - att hen utsatts för tortyr faller det på Migrationsverket att bevisa det motsatta.
Läkare på vårdcentralerna ansvarar för den första dokumentations- och intygsuppgiften. Europadomstolens dom "RC vs Sweden" från 2010 tydliggjorde att asylsökande inte behöver träffa specialist för att göra sin berättelse sannolik utan primärvården ska kunna göra dokumentationen.
I höst genomför Transkulturellt centrum två utbildningar där du som jobbar i vården kan höja din kompetens.
Senaste nyheterna
-
PTSD och traumatisk hjärnskada kan påverka tortyröverlevares liv lång tid efter flykt
-
Kvinna till Kvinna startar projekt i Sverige
-
Nyinsatt lunchföreläsning: Psychiatry in Ukraine before and during the war
-
Ny i Sverige med funktionsnedsättning – broschyr på 9 språk om att söka stöd
-
Vård som inte kan anstå – vad gäller?
-
"Mitt hjärtas syster" – kvinnors erfarenheter av krig, trauma och flykt
-
Rapport: Nyanlända ensamstående mammors röster
-
Asylsökande söker vård i senare skede
-
Vårens utbildningsprogram är här
-
Studie: Hur mår Sverigefinnar i Stockholm?