Tillgång till vård – om vård och tandvård som inte kan anstå

Regionerna är skyldiga att erbjuda subventionerad hälso-, sjuk- och tandvård till asylsökande, papperslösa och flyktingar via massflyktsdirektivet – däribland vård som inte kan anstå. Barnen har däremot samma rätt till vård och tandvård som folkbokförda barn.

Vårdgivares lagliga skyldighet gäller inte bara akut eller omedelbar vård och tandvård. I praktiken och det enskilda patientfallet kan det omfatta mycket av regionens subventionerade vård. Det är behandlande läkare eller tandläkare som bedömer om vården inte kan anstå i varje enskilt fall efter att ha undersökt patienten.

Regionerna är också skyldiga att erbjuda:


I vår region har asylsökande och papperslösa tillgång till alla vårdgivare med avtal med Region Stockholm, utom för sin hälsoundersökning som specifika vårdcentraler ansvarar för. Folktandvården i sin tur tar emot dem som behöver tandvård.

Vad menas med vård som inte kan anstå?

Vården som inte kan vänta är enligt Socialstyrelsen:

  • Akut vård och behandling samt vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder.

Vad menas med tandvård som inte kan anstå?

Förutom akut tandvård: Vård som förhindrar att ett tillstånd försämras eller leder till mer omfattande problem. 

Det kan bland annat handla om:

Vem har rätt till vård och tandvård som inte kan anstå?

  • Asylsökande – har sökt asyl men ännu inte fått beslut om uppehållstillstånd.
  • Personer som sökt eller fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet (ej folkbokförda).
  • Papperslösa – som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd har exempelvis:

Vilka lagar styr området?


När du vill veta mer