Studie: hur fungerade hälsokommunikationen under pandemin?

Våra kollegor Sofie Bäärnhielm, Mattias Strand och Baidar Al-Ammari ska tillsammans med forskare från Uppsala universitet följa upp Region Stockholms kommunikation om covid-19 och vaccination, riktat till personer med annat förstaspråk än svenska.

Projektet ska dra lärdomar av det arbete Regionen utförde under pandemin för att 1) nå målgruppen och 2) anpassa kommunikationen till mottagarna. Målet är att lärdomarna ska ge bättre förutsättningar att hantera framtida pandemier och hälsokriser. 

Pandemins orättvisor

Covid-19 slog olika hårt mot samhällsgrupper och bostadsområden. I Stockholm var till exempel Södertälje och Järvaområdet särskilt drabbade. Region Stockholm hade omfattande kommunikationsinsatser för personer med annat modersmål än svenska, men att pandemin ändå drabbat så omjämlikt  visar att hälsoinformation behöver anpassas till människors livssituation och vardag. Den behöver också vara lätt att förstå och ta till sig.

Det här projektet ska utforska och föreslå hur hälsoinformationen kan förbättras, för att på bästa sätt nå denna målgrupp under en samhällskris likt covid-19-pandemin.

Forskningens upplägg

Tre grupper intervjuas om sina erfarenheter av Region Stockholms hälsoinformation under pandemin:

  • Personer som utfört hälsoinformationen, bland andra hälsokommunikatörer, hälsoinformatörer och administrativ personal.
  • Invånare i Södertälje och Järva med annat modersmål än svenska, det vill säga mottagare av hälsoinformation.
  • Representanter för civilsamhället som deltagit i arbetet, exempelvis föreningar och religiösa samfund.

Deltagarna intervjuas individuellt eller i en så kallad fokusgrupp där de även diskuterar sina erfarenheter med varandra. Intervjuerna genomförs på svenska, arabiska, syriska/turoyo eller somaliska. Allt deltagande är helt frivilligt.

Så hanteras insamlade data

Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet analyserar ljudinspelningar från intervjuerna för att undersöka om det finns återkommande upplevelser och synpunkter hos deltagarna – som är helt anonyma för forskarna.

Studiens resultat kommer presenteras i form av vetenskapliga rapporter som ger möjlighet att lära sig mer inför framtida samhällskriser. Rapporterna redovisar endast övergripande fynd, där all information som kan tänkas röja någons identitet har ändrats.

Projektet pågår 2022–25 och finansieras av Vetenskapsrådet. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) är forskningshuvudman (formellt projektansvarig). Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten.