Graderad bedömningsskala

En viktig del i dokumentationen av tortyrskador är att notera om patientens anamnes, psykologiska och somatiska skador ligger i linje med varandra. Som en hjälp i bedömningen finns en graderad skala i FN:s Istanbulprotokoll, som illustrerar hur väl uppgifterna stämmer överens.

Så här ser skalan ut:

 (a) Not consistent: the lesion could not have been caused by the trauma described;

(b) Consistent with: the lesion could have been caused by the trauma described, but it is non-specific and there are many other possible causes;

(c) Highly consistent: the lesion could have been caused by the trauma described, and there are few other possible causes;

(d) Typical of: this is an appearance that is usually found with this type of trauma, but there are other possible causes;

(e) Diagnostic of: this appearance could not have been caused in any way other than that described.

Förslag på formuleringar för svenska läkare

”Undersökningsfynden…

- visar att…” (100 procent sannolikt, diagnostiskt)

- talar starkt för…” (75 procent sannolikhet, typiskt)

- talar för…” (50-75 procent sannolikhet)

- kan tala för…” (25-50 procent sannolikhet)

Om det via somatisk undersökning är svårt att dra slutsatser kan sådana här formuleringar användas: ”det har inte kunnat avgöras” eller ”skadorna motsäger inte”. Det går att vända på skalan och exempelvis notera ett fynd som starkt talar emot patientens berättelse om hur skadan uppstått. Viktigt är dock att alltid ge patienten möjlighet att reda ut missförstånd och oklarheter.

Oftast håller sig läkare till att konstatera om skadan är förenlig med patientens berättelse, exempelvis ”skadan kan ha uppkommit på det sätt som patienten beskrivit men även på andra sätt”. För somatiska skador är det sällan möjligt att vara mer säker än så – notera dock att vissa positioner och skador kan vara typiska, kopplade till kända tortyrmetoder som exempelvis palestinsk hängning och falaka.

När det gäller psykisk ohälsa är det möjligt att göra mer säkra grader av uttalande. En PTSD-diagnos med påträngande minnen av tortyrupplevelsen kan vara diagnostisk.

Inför intygsskrivning 

Psykologer som ska skriva intyg kan ha nytta av frågorna nedan. De har översatts från Istanbulprotokollet av Transkulturellt Centrum.

  • Är de psykologiska fynden förenliga med patientens berättelse om tortyr?

  • Är det psykologiska fynden typiska eller förväntade reaktioner på extrem stress inom den sociala och kulturella kontexten individen befann eller befinner sig i?

  • Är det möjligt att uttala sig om sjukdomsförloppets tidsram i relation till patientens återhämtning, och hens berättelse?

  • Vad behöver patienten framöver?

  • Finns det stressorer som påverkar patientens hälsa? (Är hen exempelvis  mitt i asylprocessen, har tillfälligt uppehållstillstånd, är frånskild från familj, har en boendesituation som inte fungerar.)

  • Påverkar somatiska tillstånd den psykiska hälsan?

  • Tyder den sammantagna kliniska bilden på att patientens berättelse som helhet är trovärdig eller inte?