Så här går tolkningen till
Tolken presenterar sig oftast själv för patienten och förklarar att hen har tystnadsplikt. Hen översätter ordagrant och utan att lägga in egna kommentarer eller värderingar. I översättningen använder tolken jagform.
Det är dock inte lätt att översätta ordagrant. Ofta måste tolken använda omskrivningar för att förklara det vårdgivaren har sagt. Det kan göra vårdgivaren frustrerad eftersom det låter som om tolken säger mycket mer på sitt eget språk. Men allt hänger inte på tolken - den som använder tolken har ansvar för sakfrågan och patienten ansvarar för att tala i egen sak. Vissa medicinska uttryck går inte att översätta, men det löser man inte med "bättre" tolkar, utan genom att vårdgivaren förklarar mer noggrant de uttryck som används.
Förbered tolken
Tolken ska vara opartisk och neutral, och bör erbjudas ett särskilt väntrum för att inte träffa patienten innan och dras in i privata samtal före mötet. Du ska förbereda tolken före samtalet, särskilt om det handlar om någon komplicerad utredning. Dessutom bör du ha en avstämning med tolken efteråt där ni går genom samtalet för att kontrollera att allt blivit rätt uppfattat. Du bör informera patienten eller klienten om varför man gör det.
Telefontolk
Det blir allt vanligare med telefontolk, inte minst mot bakgrund av den stora tolkbristen. Patienter föredrar ibland telefontolk av sekretesskäl. Vårdgivaren kan dock känna sig obekväm, men med övning är det inte svårare att använda telefontolk.