Ätstörningar och migration – hur hänger de samman?

Förra året inledde våra kollegor Mattias Strand och Sofie Bäärnhielm ett projekt om ätstörningar i Stockholm och en eventuell koppling till migration. Sedan dess har de gjort både förvånande och viktiga upptäckter – om vilka som drabbas och möjligheter att få hjälp.

I en första studie visar projektet att ätstörningssymptom är betydligt vanligare    

• hos personer som är födda utanför Sverige.
• hos personer vars föräldrar är födda utanför Sverige – den så kallade "andra generationen" .
• i delar av Stockholm där många invånare har migrationsbakgrund. 

Mönstret är särskilt tydligt för personer med bakgrund i utomeuropeiska länder. Allt detta går stick i stäv med den stereotypa bilden av ätstörningar som ett ”västerländskt” fenomen som mest drabbar vita kvinnor. Projektets målgrupp får dock inte vård i samma utsträckning.

Invånarna i de stadsdelar där ätstörningssymptom är vanligast – Botkyrka, Skärholmen, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby – hör till dem som mest sällan är i behandling. 

 - Studien har fått ett positivt mottagande och många uttrycker hur viktigt det är att vi uppmärksamma detta, även om våra fynd såklart också är nedslående, säger Mattias.  

Vad beror den ojämlika vården på?

Nästa steg i arbetet är att undersöka varför personer med utländsk bakgrund inte tycks få den vård de behöver. Genom att intervjua patienter ur målgruppen som nått ätstörningsvården i Region Stockholm och Region Uppsala om deras erfarenheter, vill projektet identifiera hinder och barriärer som kan förklara ojämlikheten.

Det har dock varit ganska svårt att hitta deltagare – kanske just för att patientgruppen är förhållandevis sällsynt. Hittills har sju patienter intervjuats och de ska förhoppningsvis bli fler.

- Vi har mött ett stort engagemang från Stockholms centrum för ätstörningar, säger Mattias. Som regionens specialistklinik för ätstörningsvård gör de sitt yttersta för att möta behoven, men är samtidigt medvetna om att vissa grupper inte når adekvat vård. 

Mer samarbete ska synliggöra patienterna

Projektet ser ett ökat samarbete mellan ätstörningsvården och exempelvis skolsköterskor och husläkare som en väg framåt. De båda senare yrkesgrupperna är ”nära” stadens invånare och kan fånga upp personer som behöver behandling och lotsa dem rätt i vården. 

 - När det gäller behandlingen i sig vill vi även undersöka om dess innehåll kan modifieras för att bli hjälpsamt och relevant för bredare grupper än de som når vården idag, säger Mattias.  

Ta del av studien som är publicerad på Cambridge Core (engelsk text).

Publicerad 2023-11-10