Asylsökande söker vård i senare skede

Asylsökande står för en mycket liten del av den totala vårdkonsumtionen i Stockholms län. Både barn och vuxna har mindre kontakt med öppenvård jämfört med folkbokförda, men de får slutenvård i högre grad.

I en ny rapport kartlägger Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) asylsökandes vårdmönster åren 2017–2019 för att regionen ska kunna planera för framtida vårdbehov. De asylsökandes vårdmönster har sedan jämförts med folkbokfördas under samma tidsperiod. 

Asylsökandes vård, beroende på vårdnivå och år, står för 0,1–0,6 procent av den totala vårdkonsumtionen. Det finns dock skillnader mellan asylsökandes och folkbokfördas vårdmönster.

Mindre kontakt med öppenvården

Rapporten visar att asylsökande barn har mindre kontakt med specialiserad öppenvård än folkbokförda barn, däremot har de betydligt mer kontakt med slutenvård jämfört med folkbokförda barn. Samma mönster sågs även bland vuxna. Det här kan tyda på att asylsökande söker vård först när deras besvär har blivit avsevärt sämre.

Mer psykiatrisk slutenvård

En annan skillnad var att asylsökande barn oftare får vård på grund av psykiatriska tillstånd jämfört med folkbokförda barn. Skillnaden var allra tydligast i slutenvården. Bland folkbokförda barn som fått vård 2017–2019 hade bara 0,2 till 0,3 procent vårdats inom den psykiatriska slutenvården. För asylsökande barn var denna andel 1 till 3 procent.

För att asylsökande ska få rätt vård i rätt tid kan de behöva tydligare
information om sina vårdrättigheter. Dessutom behöver vården bli mer
tillgänglig för människor som söker asyl i Sverige.

Läs mer och ladda ner rapporten

Publicerad 2023-01-26