Studie: hur fungerade hälsokommunikationen under pandemin?

Projektet drog lärdomar av hur Region Stockholm arbetade under pandemin för att 1) nå målgruppen och 2) anpassa kommunikationen till mottagarna. Målet var att lärdomarna ska ge bättre förutsättningar att hantera framtida pandemier och hälsokriser. 

Pandemins orättvisor

Covid-19 slog olika hårt mot samhällsgrupper och bostadsområden. I Stockholm var till exempel Södertälje och Järvaområdet särskilt drabbade. Region Stockholm hade omfattande kommunikationsinsatser för personer med annat modersmål än svenska, men att pandemin ändå drabbat så omjämlikt visar att hälsoinformation behöver anpassas till människors livssituation och vardag. Den behöver också vara lätt att förstå och ta till sig.

Projektet har utforskat och föreslagit hur hälsoinformationen kan förbättras, för att på bästa sätt nå denna målgrupp under en samhällskris likt covid-19-pandemin.

Forskningens upplägg

Projektet intervjuade tre olika grupper om deras erfarenheter av Regionens hälsoinformation under pandemin:

• Personer som utfört hälsoinformationen, bland andra hälsokommunikatörer, hälsoinformatörer och administrativ personal.
• Invånare i Södertälje och Järva med annat modersmål än svenska, det vill säga mottagare av hälsoinformation.
• Representanter för civilsamhället som deltagit i arbetet, exempelvis föreningar och religiösa samfund.

Deltagarna intervjuades individuellt eller i en så kallad fokusgrupp där de även diskuterade sina erfarenheter med varandra. Intervjuerna genomfördes på svenska, arabiska, syriska/turoyo eller somaliska. 

Så hanterades insamlade data

Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet analyserade ljudinspelningar från intervjuerna för att undersöka om det fanns återkommande upplevelser och synpunkter hos deltagarna, vilka var helt anonyma för forskarna.

Läs publicerade artiklar om projektet

Projektets resultat har presenterats i vetenskapliga rapporter där man kan lära sig mer inför framtida samhällskriser. De redovisar endast övergripande fynd, där all information som kan tänkas röja någons identitet har ändrats.

Erfarenheter av myndigheters covid-19-information bland boende i Järva och Södertälje

I denna delstudie intervjuas 76 personer bosatta i Järva och Södertälje som har annat modersmål än svenska. Syftet var att ta del av deras upplevelse av myndighetsinformationen om covid-19 och vaccination. Resultatet visar vikten av krisinformation på modersmål, men också att människors tilltro och tillit till information var en utmaning. Därtill synliggörs att myndigheter behöver samarbeta med lokala organisationer och betrodda lokala ledare under en kris. 

Länk till Erfarenheter av myndigheters covid-19-information bland boende i Järva och Södertälje (plos.org).

Hälsoinformatörers erfarenheter av interkulturell kommunikation under covid-19-pandemin

I denna delstudie intervjuas 23 av Region Stockholms hälsoinformatörer om sina erfarenheter från pandemin, då de informerade om covid-19 och vaccination på olika språk i dialog med mottagaren. De är flerspråkiga lekmän, utbildade av Regionen, som främst spred information i sina lokala områden och nätverk. För att lyckas med uppdraget har hälsoinformatörerna betonat vikten av samtal på modersmål och att kunna bygga tillit och förtroende.

Länk till Hälsoinformatörers erfarenheter av interkulturell kommunikation under covid-19- pandemin (frontiers.org).

Hälsokommunikatörers erfarenheter från en flerspråkig nationell telefonlinje om covid-19

I denna delstudie intervjuas tolv hälsokommunikatörer, som bemannade den flerspråkiga telefonlinjen under pandemin, om sina erfarenheter. Här analyseras även vilka frågor som målgruppen ställt i de 9 414 registrerade telefonsamtalen.

De flerspråkiga hälskommunikatörerna är hälso-och sjukvårdsutbildade i sitt hemland eller har svensk folkhälsoutbildning. Sedan 2010 har de fört ut hälsoinformation på olika språk till personer i Stockholms län och Östergötland som är nya i Sverige. Hälsokommunikatörerna har förstått vikten av dialog på modersmål och kulturellt trygga vårdmöten. Enligt studiens resultat behövs en övergripande pandemiplan där en kommunikationsstrategi för att nå utsatta grupper i deras närmiljö ingår. 

Länk till Hälsokommunikatörers erfarenheter från en flerspråkig nationell telefonlinje om covod-19 (BMC Public Health).