Studie: hur fungerade hälsokommunikationen under pandemin?
Våra kollegor har tillsammans med Uppsala universitet följt upp Region Stockholms kommunikation om covid-19 och vaccination, riktad till personer med annat förstaspråk än svenska.
Projektet har dragit lärdomar av Region Stockholms arbete under pandemin för att 1) nå målgruppen och 2) anpassa kommunikationen till mottagarna. Målet är att lärdomarna ska ge bättre förutsättningar att hantera framtida pandemier och hälsokriser.
Pandemins orättvisor
Covid-19 slog olika hårt mot samhällsgrupper och bostadsområden. I Stockholm var till exempel Södertälje och Järvaområdet särskilt drabbade. Region Stockholm hade omfattande kommunikationsinsatser för personer med annat modersmål än svenska, men att pandemin ändå drabbat så omjämlikt visar att hälsoinformation behöver anpassas till människors livssituation och vardag. Den behöver också vara lätt att förstå och ta till sig.
Projektet har utforskat och föreslagit hur hälsoinformationen kan förbättras, för att på bästa sätt nå denna målgrupp under en samhällskris likt covid-19-pandemin.
Forskningens upplägg
Tre grupper intervjuades om sina erfarenheter av Regionens hälsoinformation under pandemin:
- Personer som utfört hälsoinformationen, bland andra hälsokommunikatörer, hälsoinformatörer och administrativ personal.
- Invånare i Södertälje och Järva med annat modersmål än svenska, det vill säga mottagare av hälsoinformation.
- Representanter för civilsamhället som deltagit i arbetet, exempelvis föreningar och religiösa samfund.
Deltagarna intervjuades individuellt eller i en så kallad fokusgrupp där de även diskuterade sina erfarenheter med varandra. Intervjuerna genomfördes på svenska, arabiska, syriska/turoyo eller somaliska.
Så hanterades insamlade data
Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet analyserade ljudinspelningar från intervjuerna för att undersöka om det fanns återkommande upplevelser och synpunkter hos deltagarna – helt anonyma för forskarna.
Studiens resultat har presenterats i form av vetenskapliga rapporter som ger möjlighet att lära sig mer inför framtida samhällskriser. Rapporterna redovisar endast övergripande fynd, där all information som kan tänkas röja någons identitet har ändrats.
Projektet pågick 2022–25 och finansierades av Vetenskapsrådet. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) var forskningshuvudman (formellt projektansvarig). Projektet godkändes av Etikprövningsmyndigheten.