Så stärkte kvinnorna sin hälsa och gemenskap i Malmöstadsdelen

Kvinnor med migrationsbakgrund formulerade tillsammans hur deras hälsa kunde bli bättre, vilket ledde till hälsocirklar, mer gemenskap och mindre stress. I centrum fanns tvåspråkiga hälsofrämjare från samma stadsdel i Malmö.

Det svenska vårdsystemet kan vara svårt att förstå. Samtidigt har kvinnor med migrationsbakgrund ofta stora behov med tanke på de ojämlika hälsoklyftorna i samhället.

Nu visar sjuksköterskan och omvårdnadsforskaren Cecilia Lindsjö hur det går att hitta nya vägar för att förbättra hälsan hos kvinnor i den här grupppen.

– Att nå fram till målgruppen är viktigt  – de har rätt till den vård de behöver. Det var ett spännande område att forska inom, och få vara med när gemenskapen ökade och hälsoparametrar förbättrades.

Cecilias avhandling ingår i ett forskningsprogram i stadsdelen Lindängen i Malmö. Hennes studier är så kallad deltagarbaserad aktionsforskning, som skiljer sig från traditionell forskning genom att resultaten testas direkt.

– Man forskar med, inte om, en grupp. Vi har jobbat i cykler: testat, utvärderat, justerat och byggt vidare, säger hon.

Studierna inleddes med gruppträffar med kvinnor i området, de flesta medelålders med migrationsbakgrund från arabisktalande länder. Kvinnorna fick beskriva sina behov i workshoppar och hur de ville, och skulle kunna, främja sin hälsa.

Utifrån deras hälsoproblem formulerades berättelser som de diskuterade vidare – någon levde exempelvis med långvarig smärta och en annan led av psykisk ohälsa.

Arabisktalande hälsofrämjare var avgörande

På alla träffar deltog hälsofrämjare, också kvinnor, boende i samma område och som talade svenska såväl som arabiska. De blev länken mellan deltagarna, vården och forskarna.

– Hälsofrämjarna var helt avgörande. De skapade tillit, använde sitt nätverk i området för att inkludera deltagare och höll ihop grupperna. Flera hälsofrämjare har fått utbildning i deltagarbaserad forskning, får lön och har själva tagit stora steg framåt, säger Cecilia.

Studierna utgår från Lindängen och kvinnorna som ett community. Det engelska uttrycket kan beskriva ett område, men också en gemenskap eller ett intresse.

De hade olika aktiviteter utifrån kvinnornas behov, hälsoproblem och idéer. En sådan aktivitet var en hälsocirkel med veckovisa träffar, som oftast leddes av hälsofrämjaren som också kunde tolka.

– Vi bjöd in företrädare från vården, till exempel för att förklara systemet. Dialogen var viktigast, genom att tillsammans prata, öva och stötta varandra hjälptes deltagarna åt att ta till sig informationen, säger Cecilia.

Mer om projektet och forskningen på Vårdfokus webbplats.

Publicerad 2025-09-05