Hur kan vi förbättra vår kulturella kompetens och därmed vården?

Via fortbildning med oss ökade vårdpersonalens självskattade beredskap att möta patienter med annan kulturell bakgrund från 11 till 86 procent. Det berättar Läkartidningen i en tidigare artikel om våra insatser på en palliativ vårdavdelning på Sollentuna sjukhus.

– Vi har olika uppdrag varje vecka, säger en av våra fortbildare Linnéa Soldén Lindström, där vi hjälper verksamheter bland annat med deras patientkommunikation, som i Fisksätra eller på denna palliativa avdelning med cirka 30 procent utrikesfödda patienter. Med språkliga och kulturella olikheter hade vårdpersonalen svårt att nå fram till patienterna, såväl som deras närstående, vilket orsakade missförstånd och klagomål.  

För en väg framåt började personalen samarbeta med Transkulturellt Centrum och fick individuell handledning, gruppdiskussioner om olika fall, samtal för reflektioner och kompetenssatsningar på kulturella och religiösa uttryck. 

Insatser på plats

Insatserna har ett brett innehåll för ett resultat som ska göra skillnad. Här i Sollentuna tog vi bland upp lidandespråk – patientens uttryck för exempelvis smärta eller oro –  och stigma, om hens syn på sjukdom och orsaken till den.

– Med tanke på sammananget var det dessutom viktigt att ta upp inställningen till besked om svår sjukdom och på döden utifrån religion, kultur eller traditioner, inklusive praktiska saker kopplat till själva dödsfallet, säger Linnéa. 

Hur gick det för den palliativa avdelningen i Sollentuna?

Insatserna ledde fram till ett nytt arbetssätt med en tydlig arbetsprocess som tar hänsyn till kulturella aspekter, vilket bland annat gjorde medarbetarna tryggare och patienterna nöjdare, inklusive deras närstående. 

Enligt Läkartidningens artikel visar resultatet hur medarbetares kulturella kompetens kan ha en avgörande effekt på vården av denna patientgrupp. Något som även bekräftas i olika studier. 

Artikeln vill också synliggöra de kulturella perspektivens betydelse för att alla medborgare, oavsett bakgrund, ska få jämlik vård. Idag har utrikesfödda påtagligt sämre hälsa än övriga befolkningens – och en allt större andel patienter har annan etnisk och kulturell bakgrund än traditionellt svensk.  

En sårbar patientgrupp

Det är en utsatt grupp, där splittrade familjer, stressiga miljöer och förlust av traditioner är särskilda riskfaktorer för sämre hälsa. Global migration innebär förlust av identitet, följt av rotlöshet och otrygghet. Sådant förstärker upplevelsen av kris när en familjemedlem ska dö – varför tillgång till välkända, trygga ritualer och kulturella uttryck blir avgörande för ett gott och värdigt slut. Ritualerna har visat sig ha en skyddande effekt både psykologiskt och fysiskt. 

Enligt Läkartidningens artikel pekar resultatet av vårt samarbete på att vården behöver reformera sina arbetssätt och implementera flöden som möter vårdens nya sociokulturella aspekter.  

Läs hela artikeln i Läkartidningen 

Publicerad 2025-10-10