Migration, hälsa och kopplingen däremellan
Migration och hälsa hänger ofta samman. För den som kommit till Sverige som flykting kan livet före migrationen, själva flykten och situationen i ett nytt samhälle påverka såväl fysisk som psykisk hälsa. Men vilken vård har man rätt till?
Personer från länder med begränsad eller krigsutsatt hälso- och tandvård har ofta stora vårdbehov, vilka dessutom kan ha ökat under flykten. I det nya landet Sverige kan hälsan påverkas av livsvillkoren, som ens boendesituation, ekonomi och möjligheter att etablera sig i samhället.
Samtidigt innebär brist på pengar och information att många inte söker, eller når, den vård man behöver. Studier visar att asylsökande och papperslösa använder mindre vård än svenskfödda och ofta i senare skede.
Når man fram till vården kan faktorer som – patientens och vårdgivarens – bakgrund, erfarenheter och förväntningar påverka vårdmötets effektivitet (resultat?). Om du och dina kollegor vill ha stöd och praktiska verktyg i arbetet, kommer vi gärna till er för hjälp på plats.
Vi samlar kunskap
I vårt uppdrag ingår att följa och sammanställa kunskap om livsvillkor för personer som migrerat eller flytt till Sverige, inklusive deras tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård.
Migranters villkor, globalt, i Europa och i Sverige, påverkas av omvärldshändelser och politiska beslut. Därför följer vi också utvecklingen för EU:s migrationspolitik och svensk lagstiftning.
Vilka grupper migrerar till Sverige?
De flesta som tvingas lämna sina hem är internflyktingar. Cirka 83 miljoner människor befinner sig på flykt inom sina egna länder (UNHCR, 2025).
Bland de som söker sig till vårt land av olika anledningar finns:
Anhöriginvandrare: Har fått uppehållstillstånd i Sverige genom anknytning till en närstående som bor här.
Asylsökande: Utländsk medborgare som sökt asyl och vars ansökan inte blivit slutligt prövad av Migrationsverket (hen kan vara flykting, men inte alltid).
EU-migrant: Har uppehållstillstånd i ett EU-land och rör sig inom EU:s gränser.
Flykting: Har flytt sitt land av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp, och som inte kan eller vill återvända (FN-konvention, 1951).
Flykting enligt EU:s massflyktsdirektiv: EU kan aktivera direktivet för tillfälligt skydd efter massiv tillströmning av fördrivna personer. Har man fått uppehållstillstånd i Sverige via direktivet kan också söka uppehållstillstånd som flykting, enligt svensk utlänningslag. (länk?)
Kvotflykting: Efter att ha flytt sitt land har hen valts ut av FN:s flyktingorgan UNHCR för så kallad vidarebosättning i ett annat land. Hen får permanent uppehållstillstånd direkt vid ankomsten till det nya landet.
Migrant: Har av olika skäl korsat ett lands gränser för att leva i ett annat land, exempelvis som arbetskraftsinvandrare.
Nyanländ: Har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller av andra skyddsskäl. Hen räknas som nyanländ de första två åren, medan skolbarn räknas som nyanlända i fyra år.
Papperslös: Befinner sig i Sverige utan tillstånd att vistas här, exempelvis efter avslag på asylansökan eller som EU-migrant.
Tredjelandsmedborgare: Är inte är medborgare i något EU/EES-land eller i Schweiz. Hen kan ha uppehållstillstånd inom EU/EES.
Så här ser deras tillgång till vård ut
Asylsökande, papperslösa och flyktingar som kommit via EU:s massflyktsdirektiv omfattas av vård som inte kan anstå. De har rätt att söka vård var de vill, det vill säga har fritt vårdval.
Flyktingar med uppehållstillstånd, som kvotflyktingar, har full tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård. Kvotflyktingar boende i Region Stockholm har samma tillgång redan innan de fått sitt svenska personnummer (Vårdgivarguiden).
Oförsäkrade EU-migranter har enligt svensk lag inte rätt till subventionerad hälso-, sjuk- och tandvård utan EU-kort. De betalar fullpris de första tre månaderna, och kan därefter räknas som papperslösa och få vård som inte kan anstå (se ovan).