Hälsolitteracitet – det här behöver vårdgivare veta
Begreppet hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att hitta, förstå, värdera och använda – skriftlig såväl som muntlig – hälsoinformation för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa.
Här ingår alltifrån att kunna tolka sina provsvar och följa en behandlingsplan, till att ta ställning till förebyggande åtgärder eller livsstilsförändringar. Att kunna navigera i vårdsystemet ingår också, exempelvis veta vart man ska vända sig, hur man bokar tid eller hur högkostnadsskydd fungerar. Likaså att kommunicera med vårdpersonal, ställa frågor, uttrycka sina behov och förstå information som förmedlas under vårdbesöket.
Hälsolitteracitet påverkas av många faktorer, som ens utbildningsnivå, språkkunskaper, tidigare vårderfarenheter, kognitiva förutsättningar och aktuella livssituation – därav kan förmågan variera över tid. Är man stressad, akut sjuk eller i kris är det ofta svårare att ta till sig information, trots bra förutsättningar i övrigt.
Vårdgivares ansvar att bli mer hälsolitterata
Tidigare har begreppet hälsolitteracitet främst använts för att beskriva patienters och allmänhetens förmågor, men idag betonas alltmer att hälsolitteracitet är ett ömsesidigt ansvar.
Med andra ord behöver organisationer och vårdgivare arbeta hälsolitterat, alltså se till att deras information, kommunikation och vårdstruktur är begriplig, tillgänglig och användbar för människor med olika bakgrund och förutsättningar. Förutom att använda ett tydligt språk (skriftligt såväl som muntligt) och visuellt stöd, kan man upprepa och sammanfatta viktig information. Stäm avslutningsvis gärna av med patienten hur hen har förstått det.
Att dessutom ha ett särskilt fokus på dialogen under patientmötet ger hälso- och sjukvården tillfälle att lära sig mer om de vårdhinder och -barriärer som olika patientgrupper upplever. Sådan information kan vara till nytta för att höja verksamhetens hälsolitteracitet.
Vilka är vinsterna?
Med ett hälsolitterat arbetssätt bidrar vårdgivare till mer delaktighet, trygghet och jämlikhet för patienterna. Begriplig information och god kommunikation innebär större möjligheter för patienter att ta aktiva beslut om sin egen hälsa, vilket i sin tur kan förbättra deras vårdupplevelse och behandlingsresultat.
Lär mer om hälsolitteracitet med fortbildning på din arbetsplats.
Transkulturellt Centrum har lång erfarenhet av arbete med hälsolitteracitet i olika former. Exempelvis håller våra flerspråkiga hälsokommunikatörer gruppträffar, där patienter och allmänhet får kunskap som ökar förmågan att prioritera och stärka sin hälsa, men också navigera i vårdsystemet.
(Eller "...sin hälsa samt navigera...")
Centrets chef Anna-Clara Hollander har forskat om vårdbarriärer för flyktingar och andra migranter. Som ny i ett land påverkas människors hälsolitteracitet negativt, då man inte känner igen sig i hälso- och sjukvårdens organisation, hur den finansieras eller vart man ska vända sig i första hand.