I Sverige lever över 50 000 personer som är adopterade från andra länder, varav 40 000 idag är vuxna. Det har varit känt länge att utlandsadopterade på gruppnivå oftare är drabbade av olika typer av psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i stort.

Sedan några år tillbaka samarbetar Mnazi Mmoja Hospital på Zanzibar (utanför Tanzanias kust) och norsk sjukvård för att utveckla Zanzibars psykiatriska vård. Men hur främjar man psykisk hälsa i ett land med färre vårdresurser? Vad krävs det för prioriteringar och vilka insatser är avgörande för en fungerade vård?

Strukturell rasism, det vill säga diskriminering som baseras på den sociala kategorin “ras”, finns i vården precis som i samhället i övrigt, och drabbar patienter såväl som personal.

En utskällning blev startskottet för ömsesidigt lärande och kunskapsöverföring. I stadsdelen Berga i Linköping krokar ”Fråga doktorn” arm med ”Fråga patienten” – vårdpersonal och medborgare turas om att lyssna till varandra och dela med sig av kunskaper och erfarenheter.

Personer som plågas av traumatiska upplevelser efter att ha flytt krig, konflikt och övergrepp får inte alltid se rättvisa skipas. I många fall ställs aldrig någon förövare till svars för förbrytelser som folkmord eller tortyr.

Den ryska invasionen av Ukraina har lett till den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget och omätligt lidande. Över sex miljoner ukrainare, mest kvinnor och barn, lever utanför landets gränser och flera miljoner är internflyktingar.